fredag 16 juli 2010

Nu har vi fått ny chef!

Exakt! Nu lämnar vi över vårat liv i små sköra händer. Texas ord är våran lag...hihihi

Nu när huset är lugnt en liten stund till..Texas har fått mat och ny blöja, Amanda sover och Mathias snarkar i soffan framför nån film. Så tänkte jag delge er min förlossningsberättelse!

13 juni 2010
Kring 16 tiden kände jag att förvärkarna jag känt av och till under en massa dar börjat ändra lite karaktär. Jag sa till Mathias att jag kände så och det var ju bara mer lovande då vi sagt att vi skulle åka och se speedwayn. Lämnade Amanda hos mina föräldrar. Vi såg hela matchen, och under tiden vi var där hade jag lite småvärkar som kom mellan 5-7 minuters mellanrum. Dom var dock inte så speciellt kraftfulla, men nog för att kännas mer än förvärkar. I bilen efter speedwayn så började det kännas mer, fick lite småpanik när det började göra lite ondrare och vi inte kunde åka pga bilkön.
Väl hemma la vi Amanda i säng, ringde hans föräldrar som fick komma för att sova över, vi ville åka in på förlossningen för en koll.
Kring kvart i tolv togs vi emot. De satt ctg, allt lät bra och värkarna steg i styrka. Hon kollade mig och var öppen 1-2 cm och då sa vi att vi ville stanna eftersom vi visste att Amanda ville ut fort. Vi fick stanna och fick ett rum.

14 juli 2010
Stod i duschen för få smärtlidning, de hjälpte bra en stund. Sedan så gick vi tillbaka till rummet. Jag gick på toa för att kissa, försökte bajsa, men var för hård i magen. Men såg att nu hade slemproppen släppt. Jag fick lavemang och gick åter på toa. Kring två ville jag att de åter kollade hur mycket jag var öppen, de hade inte förändrats så mycket...typiskt tänkte jag och sa till Mathias att om jag inte öppnat mig mer efter några timmar så blir det epidural. Kring fyra och med oerhört jobbiga värkar som jag än så länge bara andats mig igenom började orken ta slut, jag fick knappt återhämta mig efter en värk förrens nästa kom, framförallt om jag stod upp. Jag la mig i sängen, då blev det ett mellanrum på ca 2-3 minter mellan värkarna. De kollade åter hur öppen jag var och nu var det 5-6 cm. Nu bad jag om lustgas. Denna gång kände jag att den gjorde mer värkan än med Amanda, men långifrån att värken inte kändes, de var fortfarande en ström av värkar som gick genom kroppen, men nu fick jag återhämta mig lite mer. Mycket tack vare att Mathias satt hela tiden och sa när värken steg, så jag kunde börja andas. Med ett pirr i kroppen och yr i bollen, kände jag kring tjugo i sex att jag ville krysta. Jag tröck på, och *SPLACH* och jag lovar de var verkligen det, som en vattenballong som sprängdes.
Tio minuter senare började krystvärkarna. De kändes som en evighet, när jag behövde vänta in åter en värk, när det bara spännde i hela underlivet. Men jag krystade i tio minuter och prick klockan sex landade en varm och go unge på mitt bröst. Vill ni se vad det är för kön? frågade hon, och när jag såg att det var en pojke, så sa jag till Mathias: Nu lär din mormor bli kaxig, är hon åter hade rätt angående könet.

Välkommen till världen underbara Texas 3525 g och 51 cm lång

Inga kommentarer: